Vi driver ju ett rescue home för gravida tonåringar och tonårsmammor. Men, igår ringde de från polisen och undrade om vi kanske kunde tänka oss att hjälpa dem.

En liten stund senare kom de in genom vår grind, med ett litet bylte i famnen. Inuti fanns en liten kille, ca 3 år, som blivit misshandlad av sin styvmamma. De bad oss att ge honom tak över huvudet tills de hittat hans släktingar som kan ta hand om honom.

Vi tog honom till sjukhuset idag för en ordentlig koll, och det visade sej att han har ett flertal skall frakturer, brutna revben, bruten arm och brutna ben. Plus lösa tänder och en massa bränn och pisk märken. Detta trasiga lilla barn besitter trots detta förmågan att le och skratta när han blir kittlad. Vilken liten hjälte han är!

Småmammorna och gravidbruttorna tycker att vi ska behålla honom! De säger att de kan ta hand om honom, att han är hemma nu. De har visat helt fantastiska sidor av sej själva sedan han kom in i våra liv. De har ett enormt tålamod med honom, och är så himla försiktiga. Alla deras bråk och frustrationer har klivit åt sidan för att Ian ska ha en trygg omgivning.

Själv har jag gråtit floder. Denna trasiga lilla människa som inte kan sova för att han har så ont och nte kan springa o leka för att hans ben är gipsade. Hur någon kan skada ett oskyldigt litet barn, är något jag helt enkelt inte kan eller vill förstå! Jag förstår inte hur man inte kan ha spärrar som stoppar en från att skada ett litet barn på det sättet.

 

Martha leker lite med Ian

Martha leker lite med Ian

15183900_10154825411650929_166105843_o

Lillkillen, finaste Ian

Lillkillen, finaste Ian