Om din bebis gråter intensivt varje dag utan synbar anledning kan det bero på kolik. Det drabbar tio till 20 procent av alla barn. Kolik är inte farligt men det är mycket påfrestande för familjen. Läs om hur du kan lindra kolik.

Barn med kolik

Gråt och skrik är en viktig och oumbärlig del av barnets språk. Det är barnets sätt att tala om när det är hungrigt, när det behöver bytas eller när det vill ha närhet. Men om barnet gråter intensivt varje dag, kanske i flera timmar, utan förklaring kallar man det kolik. Det är egentligen ingen sjukdom utan snarare ett tillstånd. Tio till 20 procent av alla barn drabbas av kolik och det är lika vanligt bland bröstbarn som bland flaskbarn. Att ha ett barn med kolik är en svår och tung belastning för familjen – kanske något av det besvärligaste föräldrar genomgår. Många drabbas av onda och negativa tankar på grund av maktlöshet och frustration.

 

Symptom

Barnet, som i övrigt verkar helt friskt, börjar plötsligt att gråta intensivt utan synbar anledning och är nästan omöjligt att trösta. Det spänner magmusklerna, blir rött i ansiktet, drar upp benen mot magen och knyter händerna hårt. Gråtattackerna börjar oftast vid ungefär samma tidpunkt på dagen, vanligtvis framåt eftermiddagen eller kvällen. Barnet gråter kraftigt och det kan pågå i flera timmar. Gråtandet upphör när barnet är utmattat eller när det får ut gaser eller avföring.

När märks symptomen?

Om ditt barn lider av kolik brukar symptomen märkas när barnet är sex till åtta veckor gammalt, ibland något tidigare. När det gäller för tidigt födda barn så märks symptomen sex till åtta veckor efter det beräknade förlossningsdatumet för en fullgången graviditet.

Hur länge pågår det?

Koliken försvinner av sig själv när barnet är tre till fyra månader gammalt.

Är det farligt?

Inget tyder på att barnet tar skada av kolik. Kolikbarn äter vanligtvis normalt och ökar i vikt som de ska.

Orsaker till kolik

Ingen vet med säkerhet var kolik beror på men det finns olika teorier:

  • Att matsmältningssystemet är outvecklat vilket leder till kraftiga tarmsammandragningar.
  • Att tarmluft bildas som trycker på och gör ont i magen. Det kan ibland bero på att barnet äter för snabbt och sväljer stora mängder luft.
  • Att barnet är allergiskt eller intolerant mot komjölk. De flesta modersmjölkersättningar innehåller komjölk. Om modern dricker mjölk kan ämnen i komjölken överföras via bröstmjölken.
  • Intolerans eller allergi mot andra födoämnen som överförs från modern till barnet via bröstmjölken.

Vad ska jag göra om jag tror att mitt barn har kolik?

Ett barn som har symptom på kolik ska undersökas av läkare så att han eller hon kan säkerställa att smärtan inte beror på någon annan sjukdom. Spädbarn kan visa liknande symptom vid till exempel öroninflammation, infektion i magen eller urinvägarna, ett inklämt bråck eller överkänslighet mot vissa födoämnen. Kontakta din barnavårdscentral (BVC) om du tror att ditt barn kan ha kolik.

Behandling och åtgärder

  • Till att börja med finns det ingen medicin eller behandling som hjälper alla barn. Däremot kan vissa åtgärder lindra koliken för många barn.
  • Det kan finnas en koppling mellan för mycket eller för lite mat och kolik. Försök ge barnet lagom med mat. Rådgör med BVC om det.
  • Det finns medicin avsedd för att lindra kolik, bland annat Minifom. Huruvida den fungerar är omtvistat. Rådgör med BVC.
  • Kolik hänger ofta samman med gasbildning i magen. Se därför till att barnet rapas ordentligt under och efter varje måltid. Var noga med att barnet ligger rätt vid bröstet och suger riktigt, så att det sväljer så lite luft som möjligt. Mjölka ur dina bröst lite innan du ammar barnet om brösten känns spända. Annars kan barnet tvingas svälja stora mängder mjölk snabbt. Avstå från att äta gasbildande mat som till exempel lök, kål, choklad, frukt, kaffe, te, apelsinjuice och starkt kryddad mat.
  • Kolik kan bero på att barnet är allergiskt eller intolerant mot komjölk. Avstå från att dricka mjölk och äta mjölkprodukter. Om ingen förbättring sker efter en vecka kan du återgå till din normala kost. Om det blir bättre kan du fortsätta med en mjölkfri kost i ett par månader för att sen prova att återinföra mjölkprodukter.
  • Genom att ge ett bröst i taget får barnet i sig mer av den feta mjölken som kommer mot slutet av amningen. Det minskar risken för magknip hos barnet eftersom den första mjölken innehåller mycket mjölksocker (laktos).
  • Prova att ge ditt barn mindre måltider men oftare.

Lindring

  • Kolikbarn mår bra av en lugn miljö och mycket kroppskontakt. Det kan också hjälpa att sjunga och vagga barnet. Många blir lugna av att sitta i en bärsele nära mammans eller pappans kropp. Barnet slutar inte att ha kolik för att du tröstar det men det kanske skriker avsevärt mindre än om du lämnar det ensamt.
  • Att lägga barnet på den ena armen med ansiktet nedåt och gunga det fram och tillbaka kan många gånger hjälpa mot gaser i magen.
  • Ibland kan ett bad verka lindrande.
  • Mjuk babymassage, speciellt runt magområdet, kan hjälpa tillfälligt.
  • Försök att vara lugn, även om du inte är det. Undvik att bli hysterisk och uppriven. Gråtanfallen kan annars bli ännu häftigare.
  • Ta barnet på en promenad i barnvagnen eller åk en tur i bilen. Det lugnar många barn.
  • En hel del barn som har ont i magen blir tillfälligt bättre av att dricka lite sockerlösning. Blanda 1 ½ msk socker i 1 liter kallt kokt vatten.

Lindring för föräldrarna

  • Försök att inte oroa dig inte för barnet – tillståndet går över och barnet tar ingen skada.
  • Klandra inte dig själv. Det är inte mycket du kan göra för att få stopp på det. Acceptera istället att du eller ni kommer att ha några jobbiga veckor framför er och försök att lindra barnets besvär så gott det går.
  • Försök att planera din tillvaro så att du kan ägna dig åt barnet vid de tidpunkter det brukar skrika som värst utan att du behöver känna dig stressad. Låt telefonsvararen ta telefonsamtalen och ät mat som du kan tillaga i mikron.
  • Försök att avlasta varandra och ta hjälp av släkt och vänner.

 

 

Artikeln är granskad och godkänd av:
Birgitta Klang, leg. barnsjuksköterska

Källor: Mayo Clinic Medical  Services, National Insitute of Health (NIH), Sjukvårdsrådgivningen