Det blir allt vanligare med planerade kejsarsnitt, särskilt i storstäderna. Men vad innebär ett kejsarsnitt och vilka risker finns?

Bebis förlöst med kejsarsnitt

Drygt 20 procent av alla förlossningar i Stockholmsområdet sker med kejsarsnitt. I övriga landet ligger siffran runt 15 procent. I ungefär hälften av fallen är snitten planerade. I Sverige rekommenderar man kvinnor att välja vaginal förlossning såvida det inte finns medicinska eller psykologiska orsaker som talar mot det. Risken för komplikationer är nämligen något högre, både för mamman och för barnet, vid kejsarsnitt än vid vaginal förlossning. Sjukvården har också ekonomiska anledningar till att hålla nere antalet kejsarsnitt eftersom kostnaden för kejsarsnitt är betydligt högre.

När görs planerade kejsarsnitt

Planerade kejsarsnitt görs till exempel om:

  • barnet ligger i sätesbjudning (det vill säga ligger med stjärten nedåt) och inte går att vända
  • bäckenet är för trångt i förhållande till barnets huvud
  • kvinnan lider av extrem förlossningsrädsla
  • kvinnan har haft en svår eller komplicerad förlossning tidigare
  • kvinnan väntar tvillingar eller fler
  • kvinnan har drabbats av havandeskapsförgiftning
  • kvinnan har någon sjukdom som gör en vaginal förlossning riskfylld.

Det är alltid en läkare som beslutar om kejsarsnitt ska utföras eller inte. Om det inte finns några medicinska orsaker till att utföra kejsarsnitt kan läkaren neka dig det. Oftast sker inte det eftersom det är viktigt att kvinnan medverkar med en positiv inställning under förlossningen.

Risker för barnet

För barnet anses det bättre att successivt komma till världen i den trånga förlossningskanalen än att plötsligt lyftas ut i fria luften. Vid en normal födsel har barnet enormt hög koncentration av stresshormon i kroppen vilket gör att barnet lättare för att komma igång med andningen och andra funktioner. Barn förlösta med kejsarsnitt har ibland svårt att komma igång med andningen och kan därför behöva övervakning under den första tiden. En annan risk är att barnet föds för tidigt på grund av en felaktig beräkning av graviditetslängden. Det finns också en liten risk är att barnet skadas av operationsinstrumenten. Det är dock mycket sällan som dessa komplikationer får några ödesdigra konsekvenser men det är inte helt ovanligt att den nyfödde får tillbringa några dagar på neonatalavdelningen om han eller hon får problem med till exempel andningen eller blir förlöst för tidigt i graviditeten.

Risker för mamman

Allvarliga komplikationer i samband med kejsarsnitt är sällsynta men kan inte helt elimineras. Ett kejsarsnitt är en bukoperation och det finns risk för blödningar, infektioner och skador på inre organ. Trots försiktighet och förebyggande åtgärder förkommer det fall med infektion som leder till infertilitet och blodproppar som leder till livslånga handikapp. Också sammanväxningar i buken i samband med läkningen kan orsaka buksmärtor. I Sverige finns ingen statistik på dödlighet mellan olika förlossningsmetoder men i en brittisk undersökning visar det sig att mödradödligheten vid planerade kejsarsnitt än 2.8 gånger högre än vid vaginala förlossningar.

En till två veckor innan

Planerade kejsarsnitt genomförs cirka en till två veckor innan det beräknade förlossningsdatumet för att undvika att barnet föds innan den planerade operationen.

Bedövning

I första hand rekommenderas ryggbedövning framför full narkos, det vill säga sövning. Det innebär att kvinnan är bedövad från bröstet ända ner till tårna. Då kan hon vara vaken och ta emot sitt nyfödda barn och pappan eller partnern kan medverka under förlossningen. Risken för komplikationer är också mindre vid ryggbedövning än vid full narkos. Om kvinnan har diskbråck eller andra ryggbesvär som gör att ryggbedövning kan medföra problem rekommenderas istället narkos.

Så går kejsarsnittet till

Innan operationen får mamman duscha och tvätta håret samt raka bort bukbehåring. Därefter förs en kateter in i urinblåsan och infartsnålar sätts i armvecket eller på handens utsida. Katetern gör att urinblåsan hålls tom. Det underlättar för kirurgen att komma åt livmodern och minskar risken för att urinblåsan ska skadas. Innan operationen påbörjas ges dropp med sockerlösning för att mamman inte ska bli törstig. Strax efteråt görs bedövningen.
Pappan får vara med om mamman är vaken. Han får då klä sig i sterila kläder och sitta på en stol i höjd med mammans huvud. Tvärs över magen spänns en tygskärm upp så att mamman och pappan inte kan se operationen. Förutom upplevelsen att vara med vid barnets födelse kan pappan också vara ett stort stöd för mamman.

Bukväggen öppnas oftast med ett snitt på tvären strax ovan blygdbenet. Ett bikinisnitt som det brukar kallas är vanligen tolv till 20 cm långt. Väl inne i buken läggs ett nytt snitt i den nedre delen av livmodern. Barnet tas ut och navelsträngen klipps. Från att man börjar operationen tills att barnet är ute tar det oftast bara ett par minuter. Om mamman är vaken brukar hon få barnet på bröstet en liten stund medan man tar ut moderkakan och börjar arbetet med att sy ihop henne. Man ger också livmodersammandragande medel för att minska risken för blödningar. Medan läkaren fortsätter att sy ihop kvinnan brukar pappan få torka av bebisen och sätta på blöja och kläder.

Efter operationen

15-20 minuter efter barnets födelse förflyttas mamman till uppvakningsavdelningen. Där observerar personalen kvinnans hälsotillstånd och smärtor när bedövningen avtar. Om mamman har varit sövd brukar det ta ett par timmar innan hon vaknar och kan vara med pappan och barnet. Efter operationen är det vanligt att kvinnan besväras av gaser och smärtor. Under den första dagen, och ibland även den andra, får mamman ta starka smärtstillande mediciner efter behov. Oftast mår hon mycket bättre redan efter ett par dagar. Mammor som har fött med kejsarsnitt brukar få stanna någon dag längre på förlossningskliniken än kvinnor som fött vaginalt. Vid en förlossning med kejsarsnitt får aldrig familjen bo på ett patienthotell eftersom övervakningen är sparsammare där.

Påverkar snittet nästa graviditet?

Ett kejsarsnitt kan påverka nästkommande graviditet. Nya studier visar att risken för att drabbas av komplikationer vid nästa graviditet ökar. Den allvarligaste risken är att moderkakan fäster i området kring det gamla ärret. Då kan den växa djupt in i livmoderväggen vilket innebär att moderkakan kanske inte kan avlägsnas helt och att det kan uppstå blödningar i området. En sådan blödning kan vara svår att stoppa och i vissa fall har man blivit tvungen att operera bort hela livmodern för att få bukt med den. Det förkommer också fall då livmoderväggen intill ärret är så tunn att en ny graviditet är olämplig.

När kan man bli gravid igen efter ett kejsarsnitt?

Läkningen går snabbt i början men det tar ett helt år innan såret är fullständigt läkt i medicinskt avseende. Därför är det inte lämpligt att påbörja en ny graviditet inom det första året efter ett kejsarsnitt.

Kan man göra kejsarsnitt fler gånger?

Det finns inte någon definitiv gräns för hur många gånger man kan göra kejsarsnitt eftersom läkningsprocess och ärrbildning varierar från person till person. Det lär ha förekommit ett fall med 16 kejsarsnitt. Generellt kan man säga att det inte är några problem med upp till fyra, kanske fem, snitt. Men det måste läkaren avgöra från fall till fall.

Kan man föda vaginalt efter ett kejsarsnitt?

Oftast kan man föda vaginalt efter ett kejsarsnitt. Anledningen till det tidigare kejsarsnittet är självklart av avgörande betydelse. Om man har gjort kejsarsnitt för att bäckenet är för trångt kommer nästa förlossning sannolikt också att ske med snitt. Om anledningen till snittet var att barnet låg i sätesbjudning så kan det mycket väl bli aktuellt med en vaginal förlossning. Vid de stora förlossningsklinikerna förekommer vaginal förlossning efter tidigare kejsarsnitt nästan dagligen. Det finns dock en liten risk för bristning i det gamla ärret och därför ställs extra höga krav på förlossningsförloppet.

Sammanfattning

En frisk kvinna med ett friskt barn föder bäst den vaginala vägen. Risken för komplikationer ökar vid kejsarsnitt men allvarliga komplikationer är ovanliga.

 

 

Artikeln är granskad och godkänd av:
Christina Wahlström, leg. barnmorska

Källor: Karolinska Universitetssjukhuset, Kvinnokliniken MAS, Vårdguiden i Stockholm, Trygga barn.nu