Mors lilla Olle i skogen gick,

rosor på kind och solsken i blick.

Läpparna små utav bär äro blå.

– Bara jag slapp att så ensam här gå.

 

Brummelibrum, vem lufsar där?

Buskarna knaka’, en hund visst det är.

Lurvig är pälsen, men Olle blir glad.

– Å, en kamrat, det var bra, se god dag!

 

Klappar så björnen med händer små,

räcker fram korgen, – Se där, smaka på!

Nalle han slukar mest allt vad där är.

– Hör du, jag tror att du tycker om bär.

 

Mor fick nu se dem, gav till ett skri.

Björnen sprang bort, nu är leken förbi.

– Å, varför skrämde du undan min vän?

Mor lilla, be honom komma igen.

 

Text & musik: Alice Tegnér