Mamma får äntligen en egen stund!

efter 3 månader fick jag igår äntligen en stund för mig själv. Min make och dotter åkte iväg en sväng, var borta i 2,5 timme. Skönt tänkte jag först, äntligen kan jag  göra det jag vill och bara njuta.

Men sedan började jag fundera på vad jag skulle passa på att göra, det gällde ju att utnyttja tiden väl. Vad vill jag göra som jag inte kan göra med dotter och make hemma?
Svaret på den frågan blev inget, för jag kan egentligen göra det mesta bara min make kan passa Alexandra en stund. Hur som helst blev det ett bad och lite TV-spel till slut. Men det blev inte så skönt som jag hade hoppats på. Faktum är att jag saknade dem, framförallt Alexandra. Det kändes läskigt tomt i hemmet utan henne där.  Men det var skönt att få slappna av en stund och inte behöva lyssna efter ljud från Alexandra och kolla emellanåt så hon andas när hon sover. Ja jag är fortfarande ganska nojjig över det där med plötslig spädbarnsdöd. Kanske främst för att hon har börjat trycka in ansiktet mot soffryggen, kudden eller vagnssidan. Hon vill inte sova på rygg mera, utan det ska liksom vara på sidan och helst med näsan tryckt mot någonting mjukt.