Panikångest o deprissioner..

Att man skulle känna sig vackrare och mer kvinnlig som gravid är ett jävla skämt. Visst var det lite spännande i början att få gigantiska tuttar. Men nu 25 veckor senare är det ångest att se sig själv i spegeln. 

Med en viktökning på ca 7 kg väller celluliterna över på rumpa och lår, för första gången i mitt liv har jag hängtutte,  ja singular. Ena booben stannade i B-kupa medans den andra skenade iväg till D-kupa. Bh'arna sitter skitbra, jag lovar! -NOT- Och utan inkomst har man inga pengar till att gå å köpa nått som passar och får istället fylla ut ena kupan med push up kuddar medans bröstvårtan hänger ut på andra sidan.

Och inte nog med det så har jag redan fått bristningar på ben, rumpa och tuttar. Vill inte ens tänka på vad som kommer att ske med min mage i slutspurten. -Ångest-  Och nå finare hud har jag inte heller fått uppleva nått av. Istället har jag akne och prickar över hela kroppen. Jag brukar vanligtvis  gå å sola solarium nån dag iveckan under höst/vinter halvåret, dels för att min hud blir bättre av det och dels för att det hjälper så mycket mot mina höstdeprissioner. Men det är jag avrekomenderad att göra nu som gravid. Och nån utlandsresa till solen blir det juh inte heller nu när det vankas barn. Jag undrar hur många ångestattacker jag ska få utstå i vinter?

Och äta antidepp medeciner tänker jag absolut inte göra, jag är rädd för sånt. Rena drogerna som slätar ut folks känslor. Usch å fy.

Och träningskortet har gått ut också, så inget gymmande för mig. Och att gå ut och springa, det är inte min grejj. No way. Kanske om jag bodde på landet och hade en egen liten skogsslinga. Men nu är jag mitt i storstaden. Inte så charmigt och alldeles för mycket folk. Jag vill vara ensam när jag tränar.

Och nån engångsbesök på simhallen vågar jag mig inte på längre, att jag skulle visa mig i badkläder för folk i det här skicket finns lixom inte. Även om jag vet att det inte är nån som bryr sig så bryr jag mig. Vill inte riskera att börja böla i badhuset juh!

Och nå sex blir det inte av längre heller. Då jag blir avtänd av mig själv konstant så är det väldigt sällan jag blir sugen. Men dom få gångerna jag faktiskt är jätte upphetsad drar jag mig för att visa det eftersom jag har fått massiva flytningar av den här jävla graviditeten. Vågar inte ens låta minn kille tvätta längre då jag skäms över mina smutsiga underkläder.

Nått som också framkallar min ångest är helgerna. Nu är sommaren slut och alla fester flyttar in på klubbar och festlokaler och där vågar jag knappt visa mig. Folks dömande blickar på mig & min mage får mig att vilja gå under jorden. Men dom gångerna jag skitit i det och ändå stannat kvar och dansat till min favorit musik så är det alltid nån som kommer med nån kommentar om ljudnivån eller barnetshälsa. Som att jag inte skulle bry mig om mitt egna barn? Herregud! Jag varken röker eller dricker och jag pallar inte vara uppe längre än till 00 ändå, har extrem järnbrist så jag tar det lugnt, och i veckorna är jag arbetslös husfru med städnojja. Kan inte jag få gå ut och träffa mina vänner och dansa några timmar på helgen? 

Allt detta har gjort mig extremt tillbakadragen.  Jag sitter konstant hemma och pysslar. Försöker aktivera mig.  Så loggar man in på facebook och blir överöst av bilder på sina gravida bekanta: "Min mage i vecka 7" "Min mage i vecka 10".. VILKEN MAGE?? SWEET LORD! Och jag skiter i om du har foglossning! Kul att ni är glada över att få barn, men så intresserad är jag inte. Jag känner mig bara som nån sorts "sämre gravid" eftersomm jag vägrar lägga upp mina ultraljudsbilder offentligt. Är det fel?

Visst ska det bi kul att bli mamma. Men just nu känns det som jag bara sitter å väntar eftersom jag inte kan göra så mycket annat. Jag som alltid har sagt att jag vill bli en ung mamma för att jag absolut inte vill bli en sån där grå och utnött 35+ mamma med glåmigt ansikte och och risigt hår som går med barnvagnen och ser död ut i blicken.. Men nu känner jag mig som en sån själv. Fast jag bara är 23.

Vart tog min ungdom vägen lixom?

Nuförtiden måste jag visa leg när jag reser med ungdomsbiljett på SJ.

Lagom avdunstad tillvaro…