Pappig

Hej, vi har en son som är 19 månader. Han är världens underbaraste kille som är väldig lättsam. På sista tiden har han blivit väldigt pappig. Han vill sitta enbart i min famn om jag är i närheten och han kommer bara till mig om han har slagit sig eller för att snabbt tanka lite trygghet. Om min fru eller någon annan tar upp honom så bärjar han skrika och vill till mig. Han behöver inte min uppmärksamhet hela tiden utan är självständig och han har inga problem med att bli bortlämnad. Han har även vid ett par tillfälle sovit hos våra föräldrar utan problem så han är väldigt trygg, social och utåtriktad. Pappigheten uppstod i våras när min fru började jobba efter mammaledigheten och jag började vara hemma med honom. Problemet är att min fru såklart känner sig bortvald och otillräcklig. Under den senaste månaden var jag bortrest under 2 veckor under den tiden fungerade allt som vanligt mellan honom och hans mamma men när jag kom hem så är det bara pappa som gäller igen. Detta är känns såklart väldigt trist för min fru. Jag tror att det är övergående, men det skapar en obalans i vår familj just nu. Har ni några tankar och råd att dela med er av för hur vi bör bete oss? Jättetack på förhand!

Fråga: Hej, vi har en son som är 19 månader. Han är världens underbaraste kille som är väldig lättsam. På sista tiden har han blivit väldigt pappig. Han vill sitta enbart i min famn om jag är i närheten och han kommer bara till mig om han har slagit sig eller för att snabbt tanka lite trygghet. Om min fru eller någon annan tar upp honom så bärjar han skrika och vill till mig. Han behöver inte min uppmärksamhet hela tiden utan är självständig och han har inga problem med att bli bortlämnad. Han har även vid ett par tillfälle sovit hos våra föräldrar utan problem så han är väldigt trygg, social och utåtriktad. Pappigheten uppstod i våras när min fru började jobba efter mammaledigheten och jag började vara hemma med honom. Problemet är att min fru såklart känner sig bortvald och otillräcklig. Under den senaste månaden var jag bortrest under 2 veckor under den tiden fungerade allt som vanligt mellan honom och hans mamma men när jag kom hem så är det bara pappa som gäller igen. Detta är känns såklart väldigt trist för min fru. Jag tror att det är övergående, men det skapar en obalans i vår familj just nu. Har ni några tankar och råd att dela med er av för hur vi bör bete oss? Jättetack på förhand!

Svar: Hej! Du har helt rätt. Detta är övergående. När ni växlade i er föräldraledighet var han i en känslig ålder och knöt an till dig som pappa eftersom du var mest hemma. Om mamma hade varit hemma samma period så vore det du som var nummer 2. Han är en trygg person men barn gör på detta sätt så pressa honom inte utan han kommer själv att visa när han har gått ur denna fas. MVH Birgitta, chefsjuksköterska