Hej! Vår dotter är 11 månader. Hon föddes med snitt i vecka 37 och är ett IVF/ICSI-barn. Vårt stora problem är att hon spänner sin kropp; knyter händerna, blir alldeles röd i ansiktet och börjar även svettas på hela kroppen. Hon ser lidande ut och ibland gråter hon efter en stund. Första gången vi såg detta blev vi jätterädda och rusade till akuten då vi trodde hon fått kramp. Men nej, ingen kramp. Hon har stått på helt mjölkfri kost från 4 veckors ålder (Nutramigen) ända fram tills de senaste 2 veckorna då vi provat med lättare mjölkinnehåll i maten. Ingen förändring med mjölk. Hon bajsar som hon "ska" och dricker bra. Dock verkar hon ha det väldigt jobbigt med tandsprickningen men det finns inte en enda i sjukvården som drar några paralleller, det är en fundering från hennes föräldrar. De här "spänningarna" påverkar hela vårt liv och pågår 90% av hennes vakna tid. Hon kan knappt äta och följer inte alls sin viktkurva, 69 cm lång och väger 7550g.  Vi har träffat ca 20 olika läkare, 2 sjukgymnaster och 1 dietist. Hon har fått genomgå en hel rad med undersökningar men problemet kvarstår. I övrigt är hon som en helt normal liten bebis och lär sig just nu att gå. Dock har hon blivit ganska allvarlig av sig och det krävs en del ansträngning för att hon ska kunna skratta och leka. Tyvärr är detta psykiskt påfrestande för oss föräldrar och det händer att jag bara måste gå ut en stund för att slippa se det (tårarna har då en tendens att bara rinna). Nu har sjukvården i vårt Landsting nästan helt avskrivit hennes fall och jag känner att detta är en kamp som jag måste fortsätta med då jag varje dag ser att det inte blir bättre. Därför söker jag nu svar på om detta är något som någon känner igen. Mvh från en mycket orolig Mamma

Fråga: Hej! Vår dotter är 11 månader. Hon föddes med snitt i vecka 37 och är ett IVF/ICSI-barn. Vårt stora problem är att hon spänner sin kropp; knyter händerna, blir alldeles röd i ansiktet och börjar även svettas på hela kroppen. Hon ser lidande ut och ibland gråter hon efter en stund. Första gången vi såg detta blev vi jätterädda och rusade till akuten då vi trodde hon fått kramp. Men nej, ingen kramp. Hon har stått på helt mjölkfri kost från 4 veckors ålder (Nutramigen) ända fram tills de senaste 2 veckorna då vi provat med lättare mjölkinnehåll i maten. Ingen förändring med mjölk. Hon bajsar som hon "ska" och dricker bra. Dock verkar hon ha det väldigt jobbigt med tandsprickningen men det finns inte en enda i sjukvården som drar några paralleller, det är en fundering från hennes föräldrar. De här "spänningarna" påverkar hela vårt liv och pågår 90% av hennes vakna tid. Hon kan knappt äta och följer inte alls sin viktkurva, 69 cm lång och väger 7550g.  Vi har träffat ca 20 olika läkare, 2 sjukgymnaster och 1 dietist. Hon har fått genomgå en hel rad med undersökningar men problemet kvarstår. I övrigt är hon som en helt normal liten bebis och lär sig just nu att gå. Dock har hon blivit ganska allvarlig av sig och det krävs en del ansträngning för att hon ska kunna skratta och leka. Tyvärr är detta psykiskt påfrestande för oss föräldrar och det händer att jag bara måste gå ut en stund för att slippa se det (tårarna har då en tendens att bara rinna). Nu har sjukvården i vårt Landsting nästan helt avskrivit hennes fall och jag känner att detta är en kamp som jag måste fortsätta med då jag varje dag ser att det inte blir bättre. Därför söker jag nu svar på om detta är något som någon känner igen. Mvh från en mycket orolig Mamma

Svar: Hej! Jag tycker inte du skall ge upp. För mig låter det som man bör titta på detta. Har man gjort en ordentlig utredning på barnmott? Annars be om en remiss och filma gärna din dotter när detta händer så att man kan se detta.
MVH Birgitta, chefbarnsjuksköterska