Livsmedelslista för gravidaMat kan innehålla både bakterier och parasiter. Dessutom kan det förekomma miljögifter i fisk. Här kan du läsa vilka livsmedel som du kan äta utan oro och vilka du helt bör undvika.

För ditt foster finns det ett antal hot i din kost. Parasiten toxoplasma och bakterien listeria kan orsaka missfall, missbildningar och skador hos ditt foster. Livsmedel kan också innehålla skadliga miljögifter. Det är viktigt för dig som är gravid att känna till riskerna för att kunna undvika dem.

Fisk och skaldjur

Fisk är näringsrik och bra mat. Dessutom innehåller fisk nyttiga och viktiga fetter. Tyvärr äter många gravida för lite fisk på grund av rädslan för skadliga mikroorganismer och miljögifter. De flesta fisksorter och fiskprodukter kan du äta hur mycket du vill av. Vanlig rå fisk innehåller sällan listeria. Fisken hinner bli ofräsch innan listeriabakterierna har hunnit växa till. Däremot kan det finnas små mängder listeriabakterier i gravad och rökt fisk. Om de får tillfälle att föröka sig kan de vara skadliga. I vakuumförpackningar har man hittat stora mängder listeriabakterier. Vakuumförpackning av livsmedel görs för att förlänga varans hållbarhetstid men det innebär också att bakterierna får lång tid på sig att föröka sig. Då är nyrökt fisk betydligt säkrare. All fisk är däremot säker att äta ur bakterie- och parasitsynpunkt om den upphettas över +70°C. Däremot försvinner inte eventuella miljögifter vid tillagning. Fisk från vissa vatten innehåller förhöjda halter av miljögifter, till exempel tungmetaller. Den sortens fisk bör man äta mer sällan eller helt undvika beroende på vilken sorts fisk det är och var den kommer ifrån. Se listan nedan.

Ät så mycket du vill av:
  • fiskprodukter som fiskpinnar och fiskbullar
  • inlagd sill
  • kaviar på tub
  • kolja
  • kokt hummer
  • kokt krabba
  • kokta kräftor
  • konserverad tonfisk
  • kummel
  • lax från västkusten
  • liten hälleflundra, blåkveite
  • makrill
  • odlad lax
  • regnbågslax
  • röding (om den inte kommer från Vättern)
  • sej
  • sik
  • sill (om den inte kommer från Östersjön eller Bottniska viken)
  • spätta
  • stenbitsrom (förpackad)
  • stillahavslax
  • torsk
  • varmrökt fisk (om den är nyrökt och inte tillhör sortimentet med begränsningar ur miljösynpunkt [I vakuumförpackad fisk finns, framför allt mot slutet av hållbarhetstiden, risk för skadliga bakterier]),
  • vitling
  • öring (om den inte kommer från Östersjön, Bottniska viken, Vänern eller Vättern).
Ät gärna en gång i månaden men inte mer (kan innehålla miljögifter):
  • vildfångad lax från Östersjön, Bottniska viken, Vänern eller Vättern
  • vildfångad röding från Vättern
  • vildfångad öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern eller Vättern
  • sill/strömming från Östersjön eller Bottniska viken
  • surströmming från Östersjön eller Bottniska viken.
Avstå helt från:
  • abbore (kan innehålla miljögifter)
  • gravad fisk (kan innehålla skadliga bakterier)
  • gädda (kan innehålla miljögifter)
  • gös (kan innehålla miljögifter)
  • lake (kan innehålla miljögifter)
  • lever från torsk och lake (kan innehålla miljögifter)
  • råa skaldjur (kan innehålla skadliga mikroorganismer)
  • vakuumförpackad rökt fisk (kan innehålla skadliga bakterier)
  • ål (kan innehålla miljögifter)
  • stor hälleflundra (kan innehålla miljögifter)
  • haj (kan innehålla miljögifter)
  • svärdfisk (kan innehålla miljögifter)
  • rocka (kan innehålla miljögifter)
  • tonfisk (konserverad går bra att äta).

Kött

Alla köttprodukter är säkra ur bakterie- och parasitsynpunkt om de hettas upp över +70°C innan de äts. Däremot överlever bakterier djupfrysning. Parasiten toxoplasma dör däremot vid djupfrysning i minst 3 dygn vid -20°C.

Du kan äta:
  • Kokt skinka, saltrulle eller liknande. Välj hel eller nyskivad produkt. Undvik vakuumförpackad skivad produkt, framför allt mot slutet av hållbarhetstiden. Risk finns för skadliga bakterier. Risken ökar med förvaringstid och temperatur.
  • Korv. Hel korv är att föredra framför vakuumförpackad skivad korv, framför allt mot slutet av hållbarhetstiden. Risk finns för skadliga mikroorganismer. Kokt eller varmrökt korv är säker ur parasitsynpunkt men inte alltid säker ur bakteriesynpunkt. Ordentlig upphettning av korv avsedd att värmas, som t ex varmkorv och falukorv, rekommenderas därför.
  • Leverpastej. Vanlig förpackad leverpastej kan ätas i normal omfattning. Undvik lösviktspastejer och patéer, de kan innehålla skadliga bakterier.
  • Varmrökt kött. Helt kött är att föredra framför vakuumförpackat skivat kött, framför allt mot slutet av hållbarhetstiden. Risk finns för skadliga bakterier.
Avstå helt från:
  • gravad fågel (risk för skadliga mikroorganismer)
  • gravat kött (risk för skadliga mikroorganismer)
  • kallrökt kött, Parmaskinka eller annat torkat kött (kött som inte är upphettat, framför allt från gris, får och vilt, kan innehålla skadliga parasiter)
  • lever (innehåller mycket A-vitamin som i höga doser kan skada barnet)
  • rå köttfärs (risk för skadliga mikroorganismer).

Mejeriprodukter

Opastöriserad mjölk

Undvik att dricka opastöriserad mjölk. Den kan innehålla skadliga mikroorganismer.

Ost

För att minska risken för skadliga bakterier rekommenderar Livsmedelsverket att du undviker mjuka och halvmjuka lagrade dessertostar så som mögelostar och kittostar. Exempel på sådana ostar är Brie, Camembert och Gorgonzola respektive Vacherol och Livarot. Rekommendationen gäller även om osten är tillverkad av pastöriserad mjölk eftersom den kan smittas av listeria vid hanteringen. Risken för höga halter av skadliga bakterier är störst på kanterna av osten. Getost som halloumi kan också innehålla listeria.

Ät gärna ost under graviditeten men välj helst vanlig hårdost och smältost. Hårdostar som Grevé och Herrgård har lägre pH (de är surare med andra ord) och har lägre halt av vatten vilket gör att de inte är gynnsamma för listeriabakterien. Smältost av alla typer anses som riskfria. Lagrad parmesanost utgör inte heller någon risk eftersom eventuella bakterier dör under den långa lagringstiden. Fetaost har för lågt pH-värde för att listeriabakterien ska kunna föröka sig, däremot kan den överleva. Om fetaosten är gjord på pastöriserad mjölk anses den riskfri men inte om den är gjord på opastöriserad mjölk. Mozzarella och riccotta anses som säkra eftersom mjölken upphettas vid tillagningen. Men ostar som mozzarella, ricotta och feta måste hanteras hygieniskt och förvaras under rätt temperatur av producenter och handlare för att vara helt riskfria. Däremot är all ost säker ur bakteriesynpunkt om den upphettas till bubblande het.

Kaffe och te

Livsmedelsverket rekommenderar att gravida och ammande begränsar sitt intag av koffein till maximalt 300 mg per dag. Det motsvarar cirka 3 koppar kaffe eller 4-5 koppar te.

Diverse

Förpackade ätfärdiga rätter, sallader och smörgåsar säljs i många butiker. Välj nyförpackad, nylagad mat om den inte ska upphettas innan den äts. Var försiktig med “delikatessmat” som patéer, syltor och liknande.

Lakrits går bra att äta när man är gravid. Liksom alla andra bör du dock inte äta mer än 50 gram lakritskonfekt per dag.

Kalebasskrita, bland annat känd under namnet Calabash chalk, som sägs användas mot illamående av gravida kvinnor i Västafrika, kan innehålla höga halter av bly. Därför är det direkt olämpligt för gravida att konsumera denna produkt. Andra namn på produkten kan vara La Craie, Argile Nzu, Mabele eller Calabar stone.

Var försiktig med hälsopreparat och hälsokostprodukter vid graviditet och amning. Ämnen i hälsopreparaten kan påverka fostret. Be gärna din läkare eller barnmorska om råd.

 

Läs också

Kost under graviditeten
Fakta listeria
Fakta toxoplasmos

 

Källa: Livsmedelsverket