Mat för bebis 6-8 månader

Bebis som äter

Allt efter som barnet vill ha större smakportioner ökar du successivt mängderna till små måltider. Så här kan en typisk dagsmeny se ut.

  • Bröstmjölk eller modersmjölksersättning efter barnets egen rytm.
  • 1 huvudmål innehållande
    • Potatis, pasta eller ris
    • Kött, fisk eller kyckling
    • Rotfrukt
    • Grönsak eller frukt
  • 1-2 gröt- eller vällingmål

Huvudmålet

Maten ska vara kokt och konsistensen på rätten ska vara finmosad till en början. Senare kan du övergå till finfördelad. Barn tycker ofta om sås till maten och det ger också maten en bra konsistens.


Tips: Det finns en bok som heter Från mos till mat, som fått fina betyg av läsarna. Där finns frukost- och mellanmålstips bland annat. Supersmart att ha som uppslagsverk i köket. Du kan läsa mer om den här.


Efter måltiden är det bra att ge lite fruktpuré eller bärmos. Då får barnet i sig vitaminer, bland annat vitamin C, som gör måltiden komplett. Undvik att ge puréer som innehåller tillsatt socker.

Om du fortfarande ammar i anslutning till måltiderna behöver du inte ge någon dryck alls. Annars är modermjölkersättning eller vatten bra måltidsdrycker. Ge inte drycken i nappflaska om du fortfarande ammar, då finns risken att nappflaskan konkurrerar ut amningen. Ge med sked eller ur en mugg.

Gröt- eller vällingmålen

Ge gröt eller välling en till två gånger per dag från det att barnet är sex till åtta månader gammalt. Berikade pulvergrötar är bäst eftersom de innehåller mer vitaminer och mineraler än hemlagad gröt men för att barnet ska vänja sig vid andra smaker och konsistenser kan det vara bra att ge hemlagad gröt någon gång ibland. Till den hemlagade gröten är det bäst att tillsätta 1 tsk flytande margarin eller olja. Om du fortfarande ammar brukar man hoppa över frukostmålet och istället amma. Det är oftast då det finns mest mjölk. Tänk också på att ge välling i mugg och inte i nappflaska om du fortfarande ammar för att inte konkurrera ut amningen.

Bra att veta när det gäller mat för bebisar

  • Glöm inte fem D-droppar varje dag.
  • Ge inte mjölk som dryck eftersom den är fattig på järn. Små mängder i matlagning eller till gröt är inget hinder däremot men använd aldrig opastöriserad mjölk till små barn eftersom den kan innehålla skadliga bakterier.
  • Ge heller inga större mängder fil eller yoghurt av samma anledning som beskrivs ovan.
  • Tillsätt 1 tsk fett i huvudmålet. Använd flytande margarin eller olja. De innehåller bättre fetter än smör och margarin.
  • Light- eller lättprodukter rekommenderas inte till små barn eftersom de behöver ett relativt högt fettinnehåll i sin kost.
  • Var mycket försiktigt med salt i maten. Barnets njurar är inte färdigutvecklade förrän uppåt ett års ålder och kan därför inte ta hand om saltet. Överdosering kan därför leda till njurskador.
  • En del barn kan reagera mot rödorangea frukter och grönsaker. Exempelvis jordgubbar, tomater, nypon och paprika. Det kan hända att barnet får röda prickar runt munnen eller irriterad hud. Det rör sig oftast inte om allergi. Avvakta en tid och prova sen igen, i små mängder.
  • Spädbarn ska inte äta honung eftersom den kan innehålla sporer som i tarmen kan utvecklas till bakterier som producerar ett farligt gift.
  • Större mängder spenat, rödbetor, bladselleri, nässlor och mangold ska barnet inte äta innan det fyllt ett år. De innehåller nitrat, som kan omvandlas till nitrit, vilket kan försvåra syreupptagningsförmågan.
  • Var sparsam med socker, det innehåller bara tomma kalorier och inga vitaminer eller mineraler. Söta drycker som saft, läsk, nyponsoppa och nektar innehåller mycket socker. Dessa vänjer barnet vid att drycker måste vara söta för att drickas. Ge vatten eller bröstmjölksersättning som törstsläckare istället.
  • Ge inte barnet nötter eftersom barn lätt sätter dem i halsen.
  • Burkmat kan användas som alternativ eller komplement till hemlagad mat. Det är praktiskt när du åker bort eller har ont om tid. De flesta brukar använda en kombination av burkmat och hemlagad mat.
  • Det är trevligt om barnet får känna gemenskap och sitta med när övriga familjen äter.

Mer information om mat för bebisar

Artikeln är granskad och godkänd av Birgitta Klang, leg. barnsjuksköterska.