Vanliga sjukdomar i tonåren

Sjuk tonåring i sangen

När ditt barn kommit upp i tonåren är ofta barnsjukdomarnas tid över. Blir din tonåring sjuk drabbas han eller hon av ungefär samma besvär som vuxna. Det kan handla om vanliga sjukdomar som förkylning, influensa eller infektioner eller mindre problem som fotsvamp, mjäll och munsår.

Några problem är dock speciella för tonåren. Den ökade produktionen av hormoner under puberteten gör att kroppen förändras. Mest synligt och besvärligt kan akne vara. Dagens skönhetsideal gör också att en del, i första hand flickor, kan få ätstörningar. Vid skolornas hälsokontroller brukar man kontrollera att barnen inte har ryggproblem, särskilt då att ryggraden blir S-formad (skolios) i stället för rak. Detta kan kräva behandling.

Psykiska besvär hos tonåringar

Tiden som tonåring kan även vara psykiskt och fysiskt påfrestande. Därför är det inte konstigt om ditt barn någon gång drabbas av stress eller nedstämdhet. Huvudvärk och magont är mycket vanligt.

Många tonåringar mår också psykiskt dåligt. Det avslöjas bland annat genom att antidepressiva medel har ökat bland unga de senaste åren. Både Bris och BUP ser en ökning vad det gäller unga som söker hjälp.

Könssjukdomar i tonåren

Frågor om olika könssjukdomar och herpes i munnen brukar också bli aktuella. Dessutom kan flickor få andra besvär som har med underlivet att göra. De kan få blåskatarr, svamp, riklig mens eller mensvärk.

Våghalsiga tonåringar

Många tonåringar är väldigt aktiva och kan vara lite våghalsiga. De tror inte att olyckor drabbar dem. Därför kan de lätt råka ut för olika sorters frakturer eller stukningar och vrickningar. De tror heller inte att de ska bli beroende av tobak, narkotika eller sprit. Att de kan bli smittade av könssjukdomar, inklusive hiv, har de svårt att föreställa sig. Många känner inte ens någon som fått en könssjukdom, därför kan de lätt tro att det ”inte finns”. Ofrivillig graviditet kan bli en allvarlig följd av att tonåringar hoppar över att skydda sig vid samlag. Du som förälder har en viktig och svår uppgift i att försöka förhindra detta.

Feber hos en tonåring

Feber är när temperaturen är 38 grader eller högre. Det är ett tecken på att kroppens infektionsförsvar fungerar. Se till att det är svalt i rummet och att inte tonåringen är för varmt klädd. Om inget hjälper finns febernedsättande medel som paracetamol.

Förkylning och hosta

Mot vanlig förkylning och hosta behövs inte antibiotika eftersom det inte biter på virus. Det är bara att vila och dricka mycket. Om din tonåring får ordentlig nästäppa finns receptfria näsdroppar eller spray på apoteket. Var uppmärksam på allt som avviker från en vanlig förkylning som till exempel hög feber med allmänpåverkan, svår hosta, ont i öron och så vidare. Då bör ni kontakta vården.

Sök vård

Kontakta vårdcentralen:

  • Om tonåringen haft feber mer än tre hela dygn.
  • Om tonåringen har feber och ont i örat.
  • Om tonåringen har ögonbesvär i mer än tre dagar.
  • Om tonåringen får lösare avföring eller upprepad förstoppning
  • Vid svår acne.
  • Vid könssjukdom. Kontakta gärna en ungdomsmottagning.
  • Vid feber och halsont.
  • Vid hudproblem eller utslag, som inte svarar på vanlig salvbehandling.
  • Vid värk eller klåda i underlivet eller stjärten.
  • Vid ledvärk.
  • Vid ätstörningar.
  • Vid hosta med andningssvårigheter vid ansträngning.
  • Vid hösnuva och/eller klåda i ögon, hals eller näsa. Vid hosta på våren och sommaren.
  • När du är orolig.

Kontakta akut sjukvård:

  • Om tonåringen har feber och rejält ont i magen.
  • Om tonåringen har feber och rejält ont i huvudet eller är stel i nacken.
  • Vid urinvägsproblem och/eller smärta när man kissar.
  • Om tonåringen har feber och kräks mycket.
  • Om tonåringen är slö, medtagen och dricker dåligt.
  • Om tonåringen har svårt att andas eller får blåa läppar.
  • Om tonåringen får kramper.
  • Vid kraftig ledvärk och feber.
  • Om tonårspojken har ont i pungen.
  • Vid olycksfall.
  • Vid förgiftning.
  • Vid drog- eller spritmissbruk.

Vid akut vård ring 112 och begär ambulans.

Mer information

Författare: Helena Cronberg, Vårdguiden
Granskare: Roland Sennerstam, Överläkare och sektionschef, Barndivisionen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Solna

Tvåbarnsmamma till en tjej född -11 och en pojke född -13. Arbetar som sjuksköterska inom landstinget i Blekinge.