….

Nu har jag i alla fall pratat med Neos biologiska pappa (fick svaret idag) och han går med på att träffas nu i alla fall. Det känns skönt, men ändå jobbigt för vi fick inte direkt något bra avslut och jag gruvar mig. Dock så har vi inte bestämt om när eller vart. Vi ska försöka åka halvvägs och mötas. Värsta är att båda lär ta en tågtur på över tre timmar, vilket inte är så roligt med en liten bebis. Fast ska nog hör med honom om han vill komma hit för det blir ju lämpligare för mig. Jag har ju en säng som bara står. Men vet inte hur karln min kommer reagera på det så ska prata med honom först och främst. Vill ju inte att han ska bli sur eller nånting på mig.

Det finns inga som helst känslor för Pierre från min sida. Jag vet inte vad Pierre känner direkt för mig, men jag tror inte att det finns några känslor kvar där heller då vi inte träffats på över ett år. Jag ska diskutera lite mer med både Pierre och Billy så får jag se hur jag löser detta på bästa sätt.