Provrörsbefruktning ger svårare graviditet

Kvinnor som blivit gravida med hjälp av provrörsbefruktning, IVF, vårdas längre på sjukhus, både före och efter förlossningen. De drabbas också oftare av havandeskapsförgiftning, äggstocksproblem och blödningar. Det visar en ny svensk studie, världens största i sitt slag.

Kvinnor som blivit gravida med hjälp av provrörsbefruktning vårdas längre på sjukhus, både före och efter förlossningen. De drabbas också oftare av havandeskapsförgiftning, äggstocksproblem och blödningar. Det visar en ny svensk studie, världens största i sitt slag.

Var tionde par i Sverige lider av ofrivillig barnlöshet. Idag kan många få hjälp genom medicinering, operativa ingrepp eller konstgjord befruktning.  Den vanligaste och mest framgångrika metoden för konstgjord befruktning är IVF, in vitro fertilisering. Den går kortfattat ut på att man befruktar kvinnans ägg med mannens spermier i en odlingsskål. De befruktade äggen förs efter några dagar tillbaka till kvinnans livmoder. Tre procent av alla barn som föds idag är så kallade IVF-barn.

Nu visar en ny svensk studie att både graviditeter och förlossningar är mer komplicerade för kvinnor som gjort IVF, skriver Svenska Dagbladet.

– Det finns en ökad risk för komplikationer helt klart men de har ofta inte med IVF-tekniken i sig att göra, utan handlar om kvinnans ålder. Kvinnor som gör provrörsbefruktning är ofta äldre och därmed finns en ökad risk för olika typer av missbildningar och andra komplikationer som till exempel havandeskapsförgiftning, säger Orvar Finnström, överläkare och professor vid Linköpings universitetssjukhus och medförfattare till studien, till Svenska Dagbladet.

26 procent vårdas längre på sjukhus före förlossningen jämfört med 12 procent av de kvinnor som blivit gravida på naturlig väg. Även efter förlossningen får IVF-mammorna mer vård. En orsak kan vara att det tidigare var vanligt med tvillingfödslar efter IVF. En annan orsak kan vara att det är tio gånger vanligare med äggstocksförstoring. Det görs också fler kejsarsnitt bland IVF-patienter och de måste oftare förlösas i förtid.

Studien genomfördes för att få mer kunskap om eventuella negativa effekter av provrörsbefruktning.

– Nu vet vi att tekniken i sig inte innebär någon stor risk för vare sig kvinnan eller barnet, säger Orvar Finnström.

Om spermieantalet är mycket lågt eller om det förkommer någon annan avvikelse i spermaprovet kan man använda ICSI, så kallad mikroinjektion. Det innebär att en enstaka spermie injiceras direkt in i äggcellen. Studien visar att det inte finns några skillnader i sjuklighet, dödlighet eller låg födelsevikt mellan vanliga IVF-barn och ICSI-barn. Däremot bekräftar studien tidigare studier gällande en liten riskökning för urinrörsmissbildning bland pojkar som fötts med hjälp av mikroinjektion.

Tidigare var det vanligt med tvillingfödslar bland IVF-patienter eftersom man ofta återinförde flera befruktade ägg i kvinnan för att öka chansen till graviditet. Sedan 2003 sätts bara ett befruktat ägg tillbaka.

Idag ges ingen speciell vård till kvinnor som blivit gravida eller fött barn med hjälp av IVF men enligt Bo Lundgren på Socialstyrelsen att detta kan komma att ändras, skriver Svenska Dagbladet.

– Alla läkare bör vara uppmärksamma på IVF-graviditeter. Det är också viktigt att kvinnorna får information om att det trots allt finns vissa risker, säger Bo Lindblom.

Han vill dock understryka att ett nytt vårdprogram inte bara skulle omfatta IVF utan hela mödravården.

Studien är en omfattande utvärdering av hälsan hos cirka 12 000 IVF-kvinnor och deras drygt 16 000 barn i jämförelse med samtliga kvinnor som fött barn i Sverige mellan 1982 och 2001.